Oro, rädsla och ångest följer oss genom hela livet och är evolutionära skyddsmekanismer. Oftast finns det en konkret anledning till att vara orolig eller rädd, medan ångesten snarare är ett odefinierat och vagt känslotillstånd. Problem uppstår när ångesten mer och mer riktar sig mot ofarliga objekt eller vardagssituationer, när gränser mellan fara och det normala blir suddiga. Vi blir mer fokuserade, hjärtat slår fortare och kroppen riktar energireserverna mot överlevnadsfunktioner (fight- flight).
Olika ångeststörningar
Depression är något alla människor upplever i omgångar. En klinisk depression håller i sig i minst två veckor och leder till problem i livet. Det är ett tillstånd av nedstämdhet, hopplöshet och avsaknad av intresse och glädje. Oftast får stämningsläget följder som tydliga viktförändringar, sömn- och koncentrationsbesvär, skuldkänslor samt tankar om döden.
Stress är en normal del av livet. Om stressen är lagom stor eller blir hanterad på ett effektivt sätt, så kan den leda till nya lösningsstrategier och en flexibel problemhantering. Stress i en hanterbar dos är viktig för att fungera på ett optimalt sätt. Stress är därmed i första hand varken hälsosamt eller farligt.
Om stressen är för stor eller vi inte har hanteringsfärdigheter skapas det en obalans mellan krav och resurser som orsakar ett upplevt hot. Vi reagerar med en kamp-flyktreaktion (utsöndring av stresshormoner) på hotet, vilket är fylogenetiskt viktig för vår överlevnad. Däremot har hoten förändrats sedan stenåldern. Det som var ett hot förr (som ett rovdjursangrepp) finns oftast inte kvar i vårt samhälle. Idag är den upplevda belastningen eller faran snarare av psykosocialt ursprung. Den här faran kan antingen komma utifrån eller bottnar i egna tankar och föreställningar.
Symtom vid stress
Under stress reagerar kroppens autonoma reaktion som ska säkerställa livsviktiga funktioner. Hormoner låter blodkärl drar ihop sig under huden och i tarmarna, samtidigt som blodkärl i de stora musklerna vidgar sig. På så sätt kommer syre- och näringsrikt blod till muskulaturen för att möjliggöra kamp eller flykt. Samtidigt minskar aktiviteten i matsmältnings- och sexualorgan. Andnings- och hjärtfrekvens höjs, blodtryck ökar, pupillerna vidgas. Funktioner som logiskt tänkande, moraliska beslut, prosociala beteenden och humor minskar till förmån för färdigheter som stödjer kamp och flykt.
När stresspåslaget har pågått för länge eller varit för intensivt uppstår fysisk, psykisk samt emotionell trötthet som inte går att snabbt vila bort. Återhämtning sker betydligt långsammare än vanligt.
Symtom vid utmattning
Ofta rapporteras förutom trötthet också koncentrations – och minnesbesvär, kroppsliga problem som smärta och ljud- och ljuskänslighet, samt sömnsvårigheter. Kravkänslighet, allting upplevs som övermäktigt, och känslolabilitet utifrån den emotionella tröttheten kompletterar symtombilden.
Sömnstörningar (insomnier) är vanliga i ett samhälle med oändlig information och tillgänglighet dygnet runt. Svåra livshändelser och kriser såväl som olika sjukdomar och mediciner kan utlösa och upprätthålla sömnproblem. Vi pratar om en sömnstörning om man under en längre period inte känner sig utvilad på morgonen. Den trötthet som uppstår efter att man antingen haft svårt att somna, vaknat flera gånger under natten (tidskrävande att somna om) och/eller vaknat för tidigt.